Natur & teknik

Dykarskalbaggar är välkända inslag i den svenska sommaren – men deras evolutionära släktskap har länge förbryllat forskare. En genetisk studie kastar nu nytt ljus över denna artrika familj bland vattenlevande skalbaggar.

Från urtida noshörningar till gigantiska hjortar – stora växtätare har format jordens landskap under flera miljoner år. En studie visar hur dessa jättar gick igenom dramatiska miljöförändringar, men ändå lyckats behålla sina viktiga roller i ekosystemen.

Sillgrisslor söker sig till områden där tillgången på fisk är stabil, även om mängden är liten. Men den här strategin kan göra fåglarna sårbara när havsmiljön förändras. I en avhandling vid SLU har jakten på föda i Östersjön studerats med hjälp av modern teknik.

Blåklockorna tycks ha tvekat lite i det kyliga majvädret, men många andra försommarblommor har slagit ut i full prakt. Det visar årets sammanställning av forskningsprojektet Försommarkollen.

Mälarens ytvattentemperatur fortsätter stiga, enligt en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Det riskerar att förvärra övergödningsproblemen i sjön.

En oväntat enkel regel tycks ligga bakom hur arter fördelar sig över jorden och formar livet på planeten. Upptäckten ger nya insikter om hur ekosystem utvecklas och även påverkas av miljöförändringar.

Många bin lever i sandig mark, men i takt med att städer växer kan deras livsmiljöer hotas. En studie som undersökt marklevande bin i ett område i Uppsala visar en dramatisk minskning av deras boplatser.

AI som lär sig språk självständigt utvecklar det på liknande sätt som människor – och förbättrar sig genom att lära av tidigare generationer. Det visar en studie som utforskat språkliga mekanismer bakom AI-baserade språkmodeller.

Länge har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. En forskningsöversikt visar att nattens pollinatörer, som malar och nattfjärilar, spelar en större roll än vi tidigare kanske trott. Faktum är att de är lika...

Tumlare i svenska vatten kalasar gärna på torsk, sill och smörbult – men verkar inte särskilt kräsna. En studie från Lunds universitet visar att uppemot 40 olika arter slinker ner i deras magar.

Fossila spår av fötter med långa tår och klor har hittats i Australien. Fyndet skjuter tillbaka reptilernas ursprung med 35 miljoner år och omkullkastar den etablerade tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling. Det menar forskare vid Uppsala universitet som analyserat de urgamla...

Forskning vid Luleå tekniska universitet visar hur en ny typ av solceller kan tillverkas till lägre kostnad och samtidigt bidra till att byggnader producerar sin egen el – utan att stänga ute dagsljuset.

Fiskars evolutionära anpassning till varmare vatten har länge antagits ha ett fysiologiskt pris. Men zebrafisken visar motsatsen – efter sju generationer i högre temperaturer syns inga negativa effekter. I stället blev fiskarna även mer köldtåliga, visar en studie.

Flodpärlmusslan gör mer än att filtrera vatten. Arten, som minskar i Europa, påverkar både nedbrytning av löv och fiskars beteenden i vattendrag. Dessutom kan musslorna bidra till att minska knott.

Många skalbaggar och svampar som lever av döda träd är i dag hotade. För att de ska överleva krävs inte bara att död ved finns kvar i skogen – även det omgivande landskapet är viktigt. Det visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Under jaktsäsongen kan älgarnas överlevnad handla om var de väljer att vara. Forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att älgtjurar som betar i öppna landskap – med gott om föda – löper större risk att bli skjutna.